I morse vaknade jag av att nån jävel borrar på andra sidan betongväggen in till mitt sovrum. Rakt vid området där jag har mitt huvud när jag ligger och sover sött (Läs: förkylningssnarkar och drömmer sjuka grejer).
Okej, nu kanske inte strax efter 07.00 är så jäkla tidigt egentligen, men jag hade sovmorgon till åtta! Efter nån minuts borrande var jag halvt döv (det är sjukt vad borrande i betong låter!), sådär lagom irriterad (skitförbannad) och redo att gå ut och strypa närmsta människa med en borr i näven.
Låg en halvtimme med kudde över huvudet och händerna för öronen och svor för mig själv.. Insåg att det var totalt värdelöst eftersom jag vid det läget var så arg att jag inte hade kunnat somna om ens om det blev knäpptyst. Vilket det för övrigt blev, som på given signal en halvminut efter att jag gått upp.

Idag är ingen bra dag.
De som känner mig vet att enda sättet att få mig att vakna någorlunda frivilligt inte involverar borrning/hamrande/whatever, utan snarare frukost på sängen och mys. Då kan jag överväga att gå upp, inte annars. Allt annat och jag är ett monster resten av dagen. Iallafall tills jag får kaffe. Jag behöver kaffe.
Jag är så långt ifrån morgonmänniska man kan komma.

Idag är ingen bra dag. Idag är tvättdag... Klockan är inte ens nio och jag har redan hunnit irritera mig på 40 olika saker. Jag kanske får ta tillbaka mina ord om en "inte renodlad hatblogg". Just nu hatar jag ändå allt och alla. Framför allt jäveln mannen som borrade, som numera sitter (tyst) i lugn och ro och målar en dörr bredvid min.

Morr.