Det är konstigt..
..att när man väl får sova ut, så kan man inte. Jag är aldrig så trött som när jag ska upp och jobba en morgon, oavsett om jag måste gå upp 06 eller 10.
Idag börjar jag 13.00.
När vaknar Ino? 08.30, klarvaken.
Men inte blev det så mycket produktivt gjort för det.. Det enda jag gjort är att slänga i mig ett par mackor, spela WoW (fast i omvänd ordning) och provat igenom en halv garderob för att hitta nåt vettigt att ha på mig på jobbet. Strålande.
Idag börjar jag 13.00.
När vaknar Ino? 08.30, klarvaken.
Men inte blev det så mycket produktivt gjort för det.. Det enda jag gjort är att slänga i mig ett par mackor, spela WoW (fast i omvänd ordning) och provat igenom en halv garderob för att hitta nåt vettigt att ha på mig på jobbet. Strålande.
Lördag morgon.
Hmm.. Lite dåligt med uppdateringar kanske. Beror mest på att Mozilla fick för sig att lägga ner, mitt i skrivandet sist. Och att jag jobbat som en tok den senaste veckan. Senaste lediga dagen var i måndags, och än är det några dagar kvar att jobba innan jag är ledig.
Men men.. Inte klaga.
Har fått nya schemat nu oxå.. Antar att jag borde vara något så när nöjd, eftersom jag ställt in mig på att få ungefär inga tider alls, och jag fick.. Well.. Några tider iallafall. Förhoppningsvis överlever jag på det, men det lär ju inte bli så spännande... Däremot är jag inte den enda som är lite smått missnöjd med schemat längre. Skönt att veta på nåt sätt.
Och ikväll verkar det bli utgång. Hade ju sett fram emot förra helgen ett tag (har inget liv nu för tiden) och så blev det bara.. Fel. Bara att börja se fram emot den här helgen då, vilket jag gjort, ända tills idag.. :P Känner inte alls för det nu. Trots de sjukt snygga kläderna jag ska ha, den lilla svarta och mina underbara nya skor. Typiskt.
Jag är aldrig nöjd?
Men men.. Inte klaga.
Har fått nya schemat nu oxå.. Antar att jag borde vara något så när nöjd, eftersom jag ställt in mig på att få ungefär inga tider alls, och jag fick.. Well.. Några tider iallafall. Förhoppningsvis överlever jag på det, men det lär ju inte bli så spännande... Däremot är jag inte den enda som är lite smått missnöjd med schemat längre. Skönt att veta på nåt sätt.
Och ikväll verkar det bli utgång. Hade ju sett fram emot förra helgen ett tag (har inget liv nu för tiden) och så blev det bara.. Fel. Bara att börja se fram emot den här helgen då, vilket jag gjort, ända tills idag.. :P Känner inte alls för det nu. Trots de sjukt snygga kläderna jag ska ha, den lilla svarta och mina underbara nya skor. Typiskt.
Jag är aldrig nöjd?
Måndag.
En av två lediga dagar den här veckan. Lite blandade känslor.. Glad att få jobba, samtidigt som det känns svårt att gå dit och känna sig uppskattad. Svårt att stå och låtsas vara glad och trevlig när man inte alls vet hur närmaste framtiden kommer se ut.
Hursomhelst. Tänkt göra en massa nyttigheter idag. Gick upp i okej tid, trodde jag, ända tills jag insåg att ingen ställt om klockradion vid sängen... Typiskt.
Har iallafall tvättat lite, och nu ska jag ta en cykeltur till Cambridge-grejen och förklara varför det tagit mig tre veckor att komma tillbaka för andra vägningen, när jag skulle kommit efter en och en halv vecka. Yay. Köpa lite mer mat också, blir nog halva kuren banansmak och andra halvan chokladsmak, så kan jag leva på bananchoklad-shakes den närmaste tiden. Perfekt. Det är ju sjukt gott.
Sen borde jag planera nån vettig mat till kvällen också, när älskling kommer hem från jobbet. Men vad..? Nåt inte alltför krångligt och dyrt, och någotsånär nyttigt. Hmm.. Jag har total idétorka. Tips, någon?
Hursomhelst. Tänkt göra en massa nyttigheter idag. Gick upp i okej tid, trodde jag, ända tills jag insåg att ingen ställt om klockradion vid sängen... Typiskt.
Har iallafall tvättat lite, och nu ska jag ta en cykeltur till Cambridge-grejen och förklara varför det tagit mig tre veckor att komma tillbaka för andra vägningen, när jag skulle kommit efter en och en halv vecka. Yay. Köpa lite mer mat också, blir nog halva kuren banansmak och andra halvan chokladsmak, så kan jag leva på bananchoklad-shakes den närmaste tiden. Perfekt. Det är ju sjukt gott.
Sen borde jag planera nån vettig mat till kvällen också, när älskling kommer hem från jobbet. Men vad..? Nåt inte alltför krångligt och dyrt, och någotsånär nyttigt. Hmm.. Jag har total idétorka. Tips, någon?
Surt.
Det ordnade sig inte alls. Sorgerna är inte bortsupna, snarare tvärtom.
Kvällen spenderades hos en vän sedan länge tillbaka, tillsammans en hel hög av folk som hon pluggar med. Ino var den enda som inte läser det, och som inte är ute på praktik för tillfället.
Halva kvällen spenderades med en drink i handen, strirrandes in i väggen med prat om CVK, blodprov, medicinering och hjärtlarm runt omkring.
Behöver jag säga att jag inte direkt kände mig delaktig i konversationen?
Tänkte att jag kunde hålla ut en förfest iallafall, det lär ju vara slut med vårdsnacket när vi kommer ut på krogen (Yay!). Men icke. Eftersom det var så trevligt att sitta hemma och prata, så kom alla fram till att vi lika gärna kunde skippa utgången och sitta kvar. Yes, tre timmar till av väggstirrande. Sen åkte jag hem och grät, och grät, och grät. Över sorgerna som inte blev bortsupna, över förväntningar på att faktiskt ha kul, över känslor av vilsenhet och utanförskap, över hur tråkig jag känner mig, över jobb, över mitt liv, över allt.
Allt medan min älskade torka mina tårar och viskade fina ord tills jag somnade av utmattning. Tänk vad han får stå ut med mycket. Och tänk att han faktiskt gör det. Han, det bästa som någonsin hänt mig.
Kvällen spenderades hos en vän sedan länge tillbaka, tillsammans en hel hög av folk som hon pluggar med. Ino var den enda som inte läser det, och som inte är ute på praktik för tillfället.
Halva kvällen spenderades med en drink i handen, strirrandes in i väggen med prat om CVK, blodprov, medicinering och hjärtlarm runt omkring.
Behöver jag säga att jag inte direkt kände mig delaktig i konversationen?
Tänkte att jag kunde hålla ut en förfest iallafall, det lär ju vara slut med vårdsnacket när vi kommer ut på krogen (Yay!). Men icke. Eftersom det var så trevligt att sitta hemma och prata, så kom alla fram till att vi lika gärna kunde skippa utgången och sitta kvar. Yes, tre timmar till av väggstirrande. Sen åkte jag hem och grät, och grät, och grät. Över sorgerna som inte blev bortsupna, över förväntningar på att faktiskt ha kul, över känslor av vilsenhet och utanförskap, över hur tråkig jag känner mig, över jobb, över mitt liv, över allt.
Allt medan min älskade torka mina tårar och viskade fina ord tills jag somnade av utmattning. Tänk vad han får stå ut med mycket. Och tänk att han faktiskt gör det. Han, det bästa som någonsin hänt mig.
Det är så det ska vara.. ?
Nu ska Ino på kalajs.
Som tur är (?) finns det mängder av sorger att supa bort, så det ska nog ordna sig.
Ha en trevlig kväll!
Som tur är (?) finns det mängder av sorger att supa bort, så det ska nog ordna sig.
Ha en trevlig kväll!
Så får jag en chans...
Mitt återvändande till kaoset har fått mig att börja fundera en massa..
Vad vill jag göra med mitt liv? Som alla frågar, "Vad har du tänkt göra till hösten/våren/när du blir stor?".
Och.. Jag vet inte. Inte alls. Det känns som om jag tappat mina drömmar, mina mål.. Det finns inget kvar. Långresan med sambon (om vi lyckas spara ihop till den nån gång) är allt som hägrar. Men efter den? Resten av livet?
När jag var yngre hade jag så många planer, idéer och saker jag ville göra. Sen kom svackan, då ingen framtid fanns. Då jag slutade planera och drömma. Då jag ärligt talat inte trodde att jag skulle bli så gammal att jag behövde.
Och här står jag nu.. Med en halvfärdig högskoleutbildning i bagaget, noll motivation att återuppta den, ett jobb där jag knappt får jobba, studieskulder, dåligt med pengar och inga planer för hur jag ska lyckas ta tag i mitt liv.
Allt var så mycket lättare när man var liten.. Då man ena dagen var övertygad om att veterinär var ens kall i livet, för att i nästa övergå till kock, på grund av den dumma pälsdjursallergin. Då man inte såg några som helst problem med drömmen om att bli delfinskötare eller ballerina, trots att man inte tagit en balettlektion i hela sitt 8-åriga liv. Då jag drömde om att bli allt ifrån fotomodell till handbollsproffs, utan talang inom något av det.
Men nu.. Vet jag inte alls vad jag vill. Ingenting lockar, alls..
Vad vill jag göra med mitt liv? Som alla frågar, "Vad har du tänkt göra till hösten/våren/när du blir stor?".
Och.. Jag vet inte. Inte alls. Det känns som om jag tappat mina drömmar, mina mål.. Det finns inget kvar. Långresan med sambon (om vi lyckas spara ihop till den nån gång) är allt som hägrar. Men efter den? Resten av livet?
När jag var yngre hade jag så många planer, idéer och saker jag ville göra. Sen kom svackan, då ingen framtid fanns. Då jag slutade planera och drömma. Då jag ärligt talat inte trodde att jag skulle bli så gammal att jag behövde.
Och här står jag nu.. Med en halvfärdig högskoleutbildning i bagaget, noll motivation att återuppta den, ett jobb där jag knappt får jobba, studieskulder, dåligt med pengar och inga planer för hur jag ska lyckas ta tag i mitt liv.
Allt var så mycket lättare när man var liten.. Då man ena dagen var övertygad om att veterinär var ens kall i livet, för att i nästa övergå till kock, på grund av den dumma pälsdjursallergin. Då man inte såg några som helst problem med drömmen om att bli delfinskötare eller ballerina, trots att man inte tagit en balettlektion i hela sitt 8-åriga liv. Då jag drömde om att bli allt ifrån fotomodell till handbollsproffs, utan talang inom något av det.
Men nu.. Vet jag inte alls vad jag vill. Ingenting lockar, alls..
Tillbaka i kaoset igen.
Jahapp.. Just som allt verkade bättre på jobbfronten, så.. Vänder allt och blir skrämmande bekant.
Det känns som om hösten kommer i repris, något jag inte har ens i närheten av tillräckligt med energi för att klara av. Blir det samma skit igen så kommer jag nog allvarligt talat gå under. Jag orkar inte det en gång till.
För att sammanfatta lite så har min chef, återigen, sagt att det finns jobb, inga problem. Jag andas ut, känner mig lugn och mår rätt okej. Allt kommer ordna sig. Sen ser jag schemat och världen faller ihop igen. Jag har inte fått en enda tid mellan slutet av mars och mitten av juni. De extratider som finns får ordinarie personal skriva upp sig på, blir det nåt över så får jag och två andra slåss om dem...
Jag klarar inte det.
Jag orkar inte en omgång till med att behöva låna pengar av folk för att kunna betala räkningar.
Jag orkar inte må så dåligt att minsta lilla grej sänker mig totalt.
Jag orkar inte med panikattacker, ångest och x antal timmars gråt var och varannan dag.
Jag orkar inte tjafsa med arbetsförmedlingar och a-kassor för att eventuellt få ersättning.
Det behövs inte mycket för att jag ska kunna klara mig, stå ut, kontrollera paniken. Men en av de sakerna är att veta att jag faktiskt klarar mig, att jag har pengar till mat, hyra och räkningar.
Har jag så mycket så är jag en god bit på väg. Men annars.. Nej. Jag är på gränsen redan innan.
För jag är så jävla svag.
Det känns som om hösten kommer i repris, något jag inte har ens i närheten av tillräckligt med energi för att klara av. Blir det samma skit igen så kommer jag nog allvarligt talat gå under. Jag orkar inte det en gång till.
För att sammanfatta lite så har min chef, återigen, sagt att det finns jobb, inga problem. Jag andas ut, känner mig lugn och mår rätt okej. Allt kommer ordna sig. Sen ser jag schemat och världen faller ihop igen. Jag har inte fått en enda tid mellan slutet av mars och mitten av juni. De extratider som finns får ordinarie personal skriva upp sig på, blir det nåt över så får jag och två andra slåss om dem...
Jag klarar inte det.
Jag orkar inte en omgång till med att behöva låna pengar av folk för att kunna betala räkningar.
Jag orkar inte må så dåligt att minsta lilla grej sänker mig totalt.
Jag orkar inte med panikattacker, ångest och x antal timmars gråt var och varannan dag.
Jag orkar inte tjafsa med arbetsförmedlingar och a-kassor för att eventuellt få ersättning.
Det behövs inte mycket för att jag ska kunna klara mig, stå ut, kontrollera paniken. Men en av de sakerna är att veta att jag faktiskt klarar mig, att jag har pengar till mat, hyra och räkningar.
Har jag så mycket så är jag en god bit på väg. Men annars.. Nej. Jag är på gränsen redan innan.
Weak as I am...
Idag har Ino frossat.
Spenderat fredgkvällen hemma hos en gammal vän, tillsammans med ett par andra gamla vänner (som jag inte träffat på alldeles för länge!). Massor av skvaller, skitsnack, skratt och sjukt mycket onyttiga grejer.
Någonstans mellan alla muffins, chokladrutor, chips/grönsaker med dip, glass och cola hann vi med att avhandla otroligt spännande diskussioner om allt ifrån sperma och bidéer, till rattfylleri och barndomsminnen.
Som tur var laddade jag upp med en halvtimmes power walk innan. Om jag fokuserar väldigt mycket på den, och väldigt lite på de skrämmande mängder fett och socker som intogs, så känns det så mycket bättre.
Förnekelse is the shit.
Mitt liv som hund?
Lyckades på något vänster virra in mig på ett test på svt's hemsida (av alla ställen).
Testet gick ut på att man skulle få reda på vilken hund man var.
Tyckte det verkade lite kul att se vilken häftig hund man kunde tänkas vara. Rottweiler kanske? De är ju trots allt den finaste hundrasen (om ni frågar mig). Eller kanske en uppkäftig liten.. Terrier.
Snacka om att man blev besviken när resultatet dök upp och man blev en...
Testet gick ut på att man skulle få reda på vilken hund man var.
Tyckte det verkade lite kul att se vilken häftig hund man kunde tänkas vara. Rottweiler kanske? De är ju trots allt den finaste hundrasen (om ni frågar mig). Eller kanske en uppkäftig liten.. Terrier.
Snacka om att man blev besviken när resultatet dök upp och man blev en...
...Cocker Spaniel.
Inget illa om Cocker Spaniels, men.. nej! Det var ju inte en siffra rätt! Nyckelorden där var ju t.ex barnvänlig, energi och arbetsvilja. Det är inte direkt så att det skriker Ino om de orden.
Me, me, me. - Me too.
Den stora utmaningen gick faktiskt helt okej. Åt lugnt och sansat, en lagom portion. (Okej, kanske lite mer, men inte mycket!). Dessutom tackade jag nej till tårta, och åt bara en liiiten liten chokladbit.
Jag är grym.
Sen fyller jag ju år själv oxå snart.. Hemska tanke. Kanske dags att börja fila på en önskelista?
Ett urval av saker Inoue gärna hittar i diverse paket om ett par veckor:
En iPod, ny parfym, nytt armband till klockan, en bra digitalkamera, en resa till Thailand, valfri lott med miljonvinst, ny sängstomme + säng, självdisciplin, hyllan jag såg på IKEA sist, en spegel att ha ovanför byrån, väldans massa kläder (alt. presentkort på diverse klädbutiker), pengar, tavlan, tulpaner, en liten mörksugga som kompis åt den mellanstora, nya skor och vettig dygnsrytm.
Och så fred på jorden.
Jag är grym.
Sen fyller jag ju år själv oxå snart.. Hemska tanke. Kanske dags att börja fila på en önskelista?
Ett urval av saker Inoue gärna hittar i diverse paket om ett par veckor:
En iPod, ny parfym, nytt armband till klockan, en bra digitalkamera, en resa till Thailand, valfri lott med miljonvinst, ny sängstomme + säng, självdisciplin, hyllan jag såg på IKEA sist, en spegel att ha ovanför byrån, väldans massa kläder (alt. presentkort på diverse klädbutiker), pengar, tavlan, tulpaner, en liten mörksugga som kompis åt den mellanstora, nya skor och vettig dygnsrytm.
Och så fred på jorden.
Den stora utmaningen.
Idag har jag skött min diet exemplariskt..
Så kommer den stora utmaningen. Födelsedagsmiddag. Kan bara gå åt helvete. ^^
Så kommer den stora utmaningen. Födelsedagsmiddag. Kan bara gå åt helvete. ^^
Självdisciplin var det ja.
Efter en runda på stan, letandes efter diverse födelsedagspresenter (fan vad alla ska fylla år på våren!) så ser läget lite annorlunda ut mot för tre timmar sen.
Jag är inte peppad, jag är inte motiverad. Jag är arg. Jag är arg och sugen på obscena mängder kaffe och fikabröd.
Det är sanslöst hur många fik/caféer/restauranger/whatever man kan passera under en timme på stan. Inte en enda gång var det svårt att stå emot frestelsen, jag var ju peppad och motiverad.
Men nu, när jag sitter hemma igen.. Och drömmer om blåbärsmuffins, smaksatta latte's, maraboukaffe och kanelbullar, så känns det inte lika peppat och motiverat längre!
Gaah!
Och inte funkar gå2-betala1-på-bio-grejen heller. Morr.
Nu ska Ino sysselsätta sig i Azeroth istället.
Jag är inte peppad, jag är inte motiverad. Jag är arg. Jag är arg och sugen på obscena mängder kaffe och fikabröd.
Det är sanslöst hur många fik/caféer/restauranger/whatever man kan passera under en timme på stan. Inte en enda gång var det svårt att stå emot frestelsen, jag var ju peppad och motiverad.
Men nu, när jag sitter hemma igen.. Och drömmer om blåbärsmuffins, smaksatta latte's, maraboukaffe och kanelbullar, så känns det inte lika peppat och motiverat längre!
Gaah!
Och inte funkar gå2-betala1-på-bio-grejen heller. Morr.
Nu ska Ino sysselsätta sig i Azeroth istället.
I want a perfect body, I want a perfect soul.
Idag är det en vecka sen jag började med kuren då. Har gått sådär.. Lite fram och tillbaka med motivationen.
Dessutom är jag nojig över att jag ska misslyckas med det här oxå, så igår kändes det riktigt hopplöst. Funderade på att ge upp hela skiten och sluta bry mig (Hellre det än att gå på nästa invägning och få höra att det gått dåligt, liksom. Helt logiskt.).
Idag däremot, när jag gick upp och vägde mig, så visar vågen 2 hekto ifrån mitt första delmål (vilket även innebär -2.4kg den här veckan, förutsatt att invägningen och min våg visar någorlunda lika). Och då kändes det helt plötsligt så mycket bättre! Lite "Nu jävlar!".. Jag ska fan fortsätta. Jag har 3-4 kg kvar nu bara, sen är jag där. Målet jag haft de senaste två åren.
Dessutom är jag nojig över att jag ska misslyckas med det här oxå, så igår kändes det riktigt hopplöst. Funderade på att ge upp hela skiten och sluta bry mig (Hellre det än att gå på nästa invägning och få höra att det gått dåligt, liksom. Helt logiskt.).
Idag däremot, när jag gick upp och vägde mig, så visar vågen 2 hekto ifrån mitt första delmål (vilket även innebär -2.4kg den här veckan, förutsatt att invägningen och min våg visar någorlunda lika). Och då kändes det helt plötsligt så mycket bättre! Lite "Nu jävlar!".. Jag ska fan fortsätta. Jag har 3-4 kg kvar nu bara, sen är jag där. Målet jag haft de senaste två åren.
Jag känner mig peppad och motiverad, och tro det eller ej, energifylld. På ett sätt jag inte känt på.. Månader.
Solen skiner, och allt känns så mycket bättre.
Förutom att det precis började spelas Beyoncé i bakgrunden. Man kan inte få allt.
Återigen, statistik.
Woho! Totala antalet sidladdningar är nu tillbaka på lite högre siffror.
Däremot har totala antalet unika besökare gått och försvunnit helt.
Ett steg framåt och.. ett tillbaka? ^^
Jag väntar med spänning på den fortsatta utvecklingen (mest för att jag är så sjukt uttråkad).
Tjejer, killar och vänskap?
För några år sedan kom en killkompis och hämtade mig från jobbet.. Dagen efter frågade en jobbarkompis vem det var, och när jag svarade "en kompis" frågade hon om han var kär i mig. När jag sa "nej det tvivlar jag på, vi är bara kompisar", fick jag ett skratt och kommentaren "Killar kan aldrig bara vara kompis med tjejer" till svar.
Jag och killkompisen har nu varit tillsammans i ungefär tre och ett halvt år och bott ihop i två.
Och när jag tänker efter på killkompisar man haft, så.. Till exempel.
En sa upp bekantskapen, när han fick mer känslor för mig och jag bara ville vara kompis.
Med en annan övergick vänskapen i dejtande (som senare dock sket sig, vilket är en annan historia.)
En tredje gick jag och var lite småintresserad av men ville inte paja vänskapen, senare fick jag reda på att han tänkt samma sak.
Och nu står jag i situationen igen. Situationen Killkompis vill mer, men inte jag.
Kan tjejer och killar inte bara vara kompisar? Är det oundvikligt att någon part får mer känslor?
(Förresten, så undrar jag fortfarande om statistiken)
Lika som bär?
Såhär i melodifestivaltider...
Är inte Nanne lite lik...
Är inte Nanne lite lik...
...Ett penntroll?
Båda har liksom det där glada ansiktsuttrycket, och den fluffiga frisyren. Jättesött.
Statistik.
Hmm.. Är det någon mer som har problem med statistikräknaren efter att de gjorde nån slags uppdatering här?
För min del så halverades antalet unika besökar/totala sidvisningar. Sedan dess har ingenting hänt med dessa siffror heller. Oavsett ur många som läser varje dag eller hur många sidvisningar som görs, så står det fortfarande exakt samma siffror som efter uppdateringen... Mycket mysko.
Och, värst av allt. Det retar mitt ego. ;)
(Och nej, det beror inte på att ingen läser här, för det gör folk tydligen! Själva grafen funkar fortfarande och visar besökare/sidvisningar varje dag. Bara inte siffrorna under.)
Cambridgekur - Dag 3
Gårdagen funkade otroligt mycket bättre än första dagen. Gick inte alls runt och var konstant hungrig, och varenda tanke upptogs inte av diverse maträtter jag inte bör äta. Trots att mina föräldrar kom och hälsade på och hade varsin gigantisk kebab med sig, så led jag inte. Visst, det lockade lite, men att lyckas med den här kuren lockade mer.
Ska strax iväg till jobbet nu.. Den här lediga veckan gick lika bra som de tre lediga dagarna förra veckan (de blev helt plötsligt en ledig dag). Skönt att få jobba dock, så jag kan spara ihop lite pengar.
Det enda jobbiga är att jag mår lite halvtaskigt idag.. Vaknade och fick grymt blodtrycksfall när jag gick upp. Höll på att svimma en bra stund. Åt lite ordentligare frukost (skippade shaken) och då kändes det mycket bättre. Nu börjar det däremot komma tillbaka lite smått. Känner mig lite halvyr och på gränsen till illamående. Ska ta en shake innan jag åker och hoppas att det hjälper.. Förhoppningsvis är det kuren som spökar lite (den kunde ge lätt illamående i början, innan kroppen vant sig vid dunderdosen av vitaminer och mineraler) och att det inte är början på någon influensa eller liknande. *Peppar peppar*
Nu ska jag kila iväg och fixa det sista innan jobbet.
(Ah, just det.. Vaniljshaken smakade faktiskt vaniljsås!)
Ska strax iväg till jobbet nu.. Den här lediga veckan gick lika bra som de tre lediga dagarna förra veckan (de blev helt plötsligt en ledig dag). Skönt att få jobba dock, så jag kan spara ihop lite pengar.
Det enda jobbiga är att jag mår lite halvtaskigt idag.. Vaknade och fick grymt blodtrycksfall när jag gick upp. Höll på att svimma en bra stund. Åt lite ordentligare frukost (skippade shaken) och då kändes det mycket bättre. Nu börjar det däremot komma tillbaka lite smått. Känner mig lite halvyr och på gränsen till illamående. Ska ta en shake innan jag åker och hoppas att det hjälper.. Förhoppningsvis är det kuren som spökar lite (den kunde ge lätt illamående i början, innan kroppen vant sig vid dunderdosen av vitaminer och mineraler) och att det inte är början på någon influensa eller liknande. *Peppar peppar*
Nu ska jag kila iväg och fixa det sista innan jobbet.
(Ah, just det.. Vaniljshaken smakade faktiskt vaniljsås!)
Dagens.
Har man tråkigt så har man.. Håll till godo. ;D
DAGENS PLAYLIST: Blandat (allt ifrån Lisa Miskovsky till the Wounded)
DAGENS KLÄDSEL: Mysbyxor och döskallelinne (och invirad i filt)
DAGENS DUSCH: Senare
DAGENS FRISYR: Uppsatt i tofs
DAGENS SMINK: Inget alls
DAGENS HÄNDELSE: Hmm.. Inte den mest händelserika dagen. WoW-spelandet med bror och söt kanske?
DAGENS PLANER: Städa, tvätta och ringa frisören (frisördelen avklarad iallafall!)
DAGENS VILL HA: Mat! Vad som helst!
DAGENS SAKNAD: Illa om jag säger mat här oxå..? ^^
DAGENS DROG: Chokladshake?
DAGENS TRÅKIGASTE: Längtande blickar mot sötaste's pasta från pizzerian. xD
DAGENS FINASTE: Älsklingen
DAGENS KÖP: Mat
DAGENS MAT: Lax till kvällen
DAGENS SJUKA: Mest trött..
DAGENS KÄRLEK: Älskling!
DAGENS MÅENDE: Trött och omotiverad.
DAGENS AVSLUTANDE: eeh.. Jadu. Tack och hej?
DAGENS PLAYLIST: Blandat (allt ifrån Lisa Miskovsky till the Wounded)
DAGENS KLÄDSEL: Mysbyxor och döskallelinne (och invirad i filt)
DAGENS DUSCH: Senare
DAGENS FRISYR: Uppsatt i tofs
DAGENS SMINK: Inget alls
DAGENS HÄNDELSE: Hmm.. Inte den mest händelserika dagen. WoW-spelandet med bror och söt kanske?
DAGENS PLANER: Städa, tvätta och ringa frisören (frisördelen avklarad iallafall!)
DAGENS VILL HA: Mat! Vad som helst!
DAGENS SAKNAD: Illa om jag säger mat här oxå..? ^^
DAGENS DROG: Chokladshake?
DAGENS TRÅKIGASTE: Längtande blickar mot sötaste's pasta från pizzerian. xD
DAGENS FINASTE: Älsklingen
DAGENS KÖP: Mat
DAGENS MAT: Lax till kvällen
DAGENS SJUKA: Mest trött..
DAGENS KÄRLEK: Älskling!
DAGENS MÅENDE: Trött och omotiverad.
DAGENS AVSLUTANDE: eeh.. Jadu. Tack och hej?
Cambridgekur - Dag 1
Släpade mig iväg till mötet igår, och bakade ingen cheesecake. Grymt stolt över mig själv.
Så, idag är alltså första dagen på Cambridgekuren. Kör bara delkur, eftersom jag inte ska gå ner så mycket.
Delkuren innebär att jag byter ut två mål mat om dagen mot deras shake/soppa och äter riktig mat en gång, enligt en viss tallriksmodell.
Chokladshake till frukost, kycklingsoppa till lunch. Och jag är så sjukt hungrig.
För att inte tala om kissnödig. Kuren är vätskedrivande, och man måste dricka minst tre liter vatten om dagen. Och sen så dricker jag såklart kaffe (bra tänkt där). Dessutom innebär varje kopp kaffe lika många koppar vatten till, minst, helst dubbelt så mycket. Underbart.
Som tur är vänjer man sig förvånansvärt snabbt, enligt L. som kört det här några veckor (och som lockade med mig ^^). Tydligen är det verkligen värst första dagen, lite jobbigt andra, sedan är man inne i shake:andet och de mindre portionerna och man blir mätt ändå. Längtar dit.
En sak är iallafall säker. Sopporna/shakerna är goda! Rena himmelriket jämfört med de shaker jag testat tidigare från diverse hälsokostbutiker och liknande. Och vaniljshaken ska tydligen smaka vanliljsås.. Mums. Måste testas imorrn.
Fortsättning lär ju följa. Nu ska jag planera (den riktiga) maten till ikväll! Hepp!
Så, idag är alltså första dagen på Cambridgekuren. Kör bara delkur, eftersom jag inte ska gå ner så mycket.
Delkuren innebär att jag byter ut två mål mat om dagen mot deras shake/soppa och äter riktig mat en gång, enligt en viss tallriksmodell.
Chokladshake till frukost, kycklingsoppa till lunch. Och jag är så sjukt hungrig.
För att inte tala om kissnödig. Kuren är vätskedrivande, och man måste dricka minst tre liter vatten om dagen. Och sen så dricker jag såklart kaffe (bra tänkt där). Dessutom innebär varje kopp kaffe lika många koppar vatten till, minst, helst dubbelt så mycket. Underbart.
Som tur är vänjer man sig förvånansvärt snabbt, enligt L. som kört det här några veckor (och som lockade med mig ^^). Tydligen är det verkligen värst första dagen, lite jobbigt andra, sedan är man inne i shake:andet och de mindre portionerna och man blir mätt ändå. Längtar dit.
En sak är iallafall säker. Sopporna/shakerna är goda! Rena himmelriket jämfört med de shaker jag testat tidigare från diverse hälsokostbutiker och liknande. Och vaniljshaken ska tydligen smaka vanliljsås.. Mums. Måste testas imorrn.
Svåra val.
Hmm..
Dagens stora val är om jag ska ta tag i mitt liv och gå på nybörjarmötet för Cambridgekuren ikväll, eller om jag ska skippa allt vettigt och baka en cheesecake istället.
Cheesecaken lockar sjukt mycket, men tänker jag "Thailand" så lockar nog nästan kuren mer. Så, nybörjarmöte it is. Nu jävlar ska Ino bli smal och bikinisnygg!
Nån som har lite självdisciplin att låna ut?
Dagens stora val är om jag ska ta tag i mitt liv och gå på nybörjarmötet för Cambridgekuren ikväll, eller om jag ska skippa allt vettigt och baka en cheesecake istället.
Cheesecaken lockar sjukt mycket, men tänker jag "Thailand" så lockar nog nästan kuren mer. Så, nybörjarmöte it is. Nu jävlar ska Ino bli smal och bikinisnygg!
Nån som har lite självdisciplin att låna ut?