Sen december, ingen snö.

Så var det årets sista dag... Äntligen.

Skulle tippa på att det här har varit en av de värsta höstarna jag varit med om.
Pappas olycka, oro, pluggandet som sket sig, ångestattacker, panik, pengaproblem, jobbrist som övergick i sjukt ( nästan för ?) mycket jobb, sömnproblem, dåligt samvete, bråk med nära vänner, planer som gick i stöpet.. You name it.

Utan min underbara hade jag nog allvarligt talat gått under. Tack!
Nu hoppas jag att nästa år blir ljusare, bättre och att planer och drömmar går i uppfyllelse ändå. Och inte bara för min egen del...


Gott Nytt År.



Jobbincidenter.

Okej, många sjuka grejer har man varit med om under de 6 år jag jobbat... Men gårdagen hamnar rätt högt på listan. Det verkar inte bättre än att den kniper förstaplatsen.

Igår hittade vi (inte jag, som tur var) en av våra jackor slängd i en provhytt. När den lyftes upp kändes den ovanligt tung, vilket fick sin förklaring när ärmen inspekterades. I ärmen på jackan hade någon tryckt ner en använd blöja, full med bajs.

Kan någon, vem som helst, (gärna du som fick den lysande idén att slänga äckliga blöjor i kläder som vi säljer) förklara varför man gör en sån grej? Är det jobbigt att gå 20 meter till skötrummet? Eller var det alldeles för ansträngande att fråga någon av all personal som jobbade, om det fanns någonstans du kunde få slänga den?



Jag blir mörkrädd.

Ledig!

Huvudet dunkar och alvedonen är slut. Maten likaså. Julmusiken jag hört tio timmar om dagen de senaste veckorna ekar fortfarande i huvudet.

Men nu är jag ledig. Äntligen.

Två hela dagar ska jag njuta av ledighet, god mat och närvaron av människorna som betyder allra mest. Har jag tur kanske jag tillåmed lyckas koppla av och kan sova ordentligt. Under kan ju ske.

Två dagar, sen är det dags igen. Mellandagsrea. Värre än vilken julrusch som helst.



All I want for Christmas is...

...Tid.

 
Tid att laga ordentlig mat.
Tid att äta i lugn och ro.
Tid att städa lägenheten.
Tid att slå in fina julklappar.
Tid att ta hand om mig själv.
Tid att bara ta det lugnt.
Tid att varva ner.
Tid att sova.


Snälla tomten?


Ångest.

Gårdagen var ingen bra dag.
Mådde riktigt dåligt. Lyckades ta mig till jobbet efter en förmiddag med kaos och ångestattacker. Blev dock inte långvarig.. Var alldeles yr och skakis efter förmiddagens eskapader, och höll efter ett par timmar på att bryta ihop igen.
En arbetskamrat frågade hur jag mådde, jag, med paniken krypandes i kroppen, svarade att jag var lite svimfärdig. Fick lov att åka hem, och hann inte ens ut genom dörren innan paniken var över mig. Utom synhåll från jobbarkompisar grät jag så jag skakade, medan Underbaraste släppte allt för att hämta mig. Väl i bilen släppte allt (ännu mer), tårarna rann, tankarna snurrade i huvudet och jag kunde knappt andas.. Hyperventilerade tills det kändes som om jag skulle svimma. Allting snurrade, jag, bilen, tankarna, ångesten.. Väl hemma lugnade det ner sig, (till den grad att jag kunde andas normalt iallafall).



Jag börjar tappa kontrollen. Och jag hatar det...

Sjukvård.

Man blir ju mörkrädd... Får sånt här verkligen hända?

Jag börjar seriöst tappa all tilltro till sjukvården. Det har hänt alldeles för mycket skit, bara nu under hösten. Två incidenter har även drabbat personer i min omgivning, och det inom loppet av en vecka. En fick fel diagnos, och fick en vecka senare (på akuten) veta att det egentligen var något livsfarligt.
Den andra opererades, men hälften av det som skulle göras under operationen "glömdes bort", vilket kunde gett väldiga konsekvenser.. Som tur var hade personen i fråga själv mer koll, och kunde opereras en andra gång några dagar senare.. Men om han inte haft det?

Och seriöst. Bröstsmärtor som strålar ut i armen och handen. Det kan man ju lista ut med lillfingret att det inte riktigt kvalificerar sig som bra symptom för en promenad...

Jymden.


"Och så blev Fuglesang den andre svensken i rymden, efter Tomas Di Leva."



Grattis.

Sömnbrist.

Gör inte så mycket annat än att jobba för tillfället... Och jag är bara.. trött.
Inget spännande alls att skriva om. Tankarna vill knappt röra sig i huvudet, än mindre resultera i någon vettig skrift.

Borde gå och lägga mig, men har haft grymt svårt att sova på sista tiden (konstigt nog, när jag är konstant trött). Drar istället ut på det en halv evighet, för att slippa ligga vaken och få ångest över att jag inte sover. Underbart. Sedan är jag såklart ännu tröttare nästa morgon, så man skulle ju kunna tänka sig att följande kväll blir en tämligen enkel match, men icke. Fortfarande lika svårt att somna/sova.

Menmen.. Jag gör väl ett nytt försök. Wish me luck.

Note to self;

Fixa digital-tv nån gång...

Börjar nästan vänja mig vid 1:an, 2:an och 4:an. Och de spännande gudstjänsterna på finska, som visas på lokal-tv förstås. Då är det nog illa.

Idag, till exempel, satt jag och grät till en brittisk serie om tre indiska tjejer på tvåan. I rest my case. Nog för att jag är tjej och har en ständig ursäkt till humörsvängningar och gråtattacker till diverse mer eller mindre sorgliga filmer/program, men.. Ändå.

Iofs, det finns en sak jag tänker fortsätta titta på..Oavsett kanalutbud. 
Itzhaks julevangelium. Kan man annat än älska HippHipp? Nej, jag trodde väl inte det.


"På den tiden använde man säckpipor och ekorrar."


Humor.


I brist på vettigare saker att blogga, så kan jag ju upplysa att  
här  blev Natalie Imbruglia världens troligtvis coolaste artist (nåja..).

(Om ni inte har gjort det*, läs det här inlägget först.)

Nu ska jag släpa iväg sambon till IKEA, tack och hej!


* Vilket ni troligtvis inte gjort, nej...

Delfiner och valar.

Hmm..
Tror jag eventuellt fick någon konstig slags komplimang på jobbet igår. Av en kille i 6-årsåldern.
Han stod och pratade om delfiner och valar, pekade på mig och sa "du är delfinen.." och sedan till min jobbarkompis, "och du är valen!".
Jag tar det som ett okej betyg. Jag är inte valen. Jobbarkompisen däremot höll på att bryta ihop bakom disken en stund, gapskrattande men aningens förolämpad. I och för sig, enligt mamman tyckte han väldigt mycket om just delfiner och valar och "det var ju bra iallafall..". ^^

Ja, och det var det mest spännande som hänt mig de senaste dagarna. Annars är varje dag likadan för tillfället.. Fast idag var julmusiken igång, istället för den vanliga skivan. Oh joy.

Delfin