Hmm.. när jag stod på jobbet idag hade jag tusen saker att skriva om.. nu när jag väl sitter här, tomt. Allt är som bortblåst... I och för sig skulle mitt minne min brist på minne kunna föräras med ett helt eget inlägg, men.. Inte idag.

Jag får helt enkelt nöja mig med att informera om det senaste som fått mig att ligga dubbelvikt på golvet, kippandes efter andan av skratt.
Interpretive dancer, Johann Lippowitz. Min nya gud.
(och eftersom jag inte lyckas lägga in själva videon här, så får ni nöja er med länken. Men det är det värt.)