Det är konstigt hur jag har så mycket att säga egentligen, men så fort jag sätter mig ner för att faktiskt sätta allt på pränt så låser det sig. Tankarna fastnar nånstans på vägen ner till fingrarna och det blir bara stopp. Varenda liten formulering känns tillgjord och fel, jag lyckas verkligen inte översätta mina tankar i text.

Förut var det raka motsatsen. Jag är väl fortfarande lika usel på att förklara hur jag känner och tänker som någonsin, men förr kunde jag åtminstone formulera mina tankar i skrift. Jag kunde skriva hur mycket som helst.. Allt jag inte kunde säga rakt ut. Och nu, nu är det bara.. Stopp.

Det irriterar mig fruktansvärt. Framförallt i stunder som den här, då det bara skriker inombords. Jag kan ju inte gärna ställa mig och gallskrika rakt ut, även om det är precis vad jag känner för. Skrika och kasta saker omkring mig. Men det funkar ju inte. Jag har helt enkelt tappat bort alla mina sätt att få ut mina känslor, både de bra och de mindre bra jävligt dåliga.

Om ni ursäktar så ska jag gå och klättra lite på väggarna nu.