Jobbsituationer.
Jag mår så sjukt dåligt idag... Höll på att bryta ihop totalt på jobbet, men lyckades undvika panikattacker och grejer till sist.
De två senaste dagarna har verkligen dragit ner mig lååångt långt ner igen.. Har mått riktigt bra ett tag, men nu... Hemska dagar. Låg ju sjuk tisdag-onsdag förra veckan, och sedan dess har jag jobbat konstant. Och gårdagen och idag har varit ett helvete. Utan att gå in på alltför mycket detaljer och fortsätta vara sådär lagom anonym och hemlighetsfull, så.. Har verkligen känt noll uppskattning från mitt jobb på senaste tiden, och igår kom väl droppen som fick bägaren (eller kanske hinken i mitt fall?) att rinna över...
Stora grejer som händer på jobbet just nu, inom ett område jag är väldigt intresserad av. Så jag har minst sagt sett fram emot de här dagarna. Bara för att få det kastat i ansiktet med att få göra det enda som inte har ett skit med det roliga att göra, timme ut och timme in. Och inte hände det särskilt mycket på mitt "territorium" heller, så mina dagar har gått ut på att titta på alla andra som jobbat med det roliga och önskat att jag fick vara med. Efter igår så tänkte jag "men imorgon kanske jag får hjälpa till. Chefen kanske delade upp det lite, så att jag tar det tråkiga första dagen och får hjälpa till andra, medan extrapersonalen som fick göra allt roligt första dagen sköter det andra imorgon.". Yeah right. Kommer till jobbet imorse, och vad ser man? Lilla Ino uppskriven på det tråkiga, hela dagen utom en timme. Tillåmed på min lunch stod jag uppskriven.
Nu låter det här kanske i larvigaste laget, men.. Utan detaljer säger det ju egentligen inte ett skit. Men det är sällan jag känt mig så värdelös och ouppskattad på mitt jobb, som jag gör för tillfället.
Hann knappt innanför dörren när jag kom hem innan allt brast.. och sen dess har jag gråtit, gråtit och gråtit. Jag har verkligen inte kunnat sluta. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen... Det här (och vissa andra småsaker) har verkligen påpverkat mig så sjukt mycket.
Jag mår skit, helt enkelt.
De två senaste dagarna har verkligen dragit ner mig lååångt långt ner igen.. Har mått riktigt bra ett tag, men nu... Hemska dagar. Låg ju sjuk tisdag-onsdag förra veckan, och sedan dess har jag jobbat konstant. Och gårdagen och idag har varit ett helvete. Utan att gå in på alltför mycket detaljer och fortsätta vara sådär lagom anonym och hemlighetsfull, så.. Har verkligen känt noll uppskattning från mitt jobb på senaste tiden, och igår kom väl droppen som fick bägaren (eller kanske hinken i mitt fall?) att rinna över...
Stora grejer som händer på jobbet just nu, inom ett område jag är väldigt intresserad av. Så jag har minst sagt sett fram emot de här dagarna. Bara för att få det kastat i ansiktet med att få göra det enda som inte har ett skit med det roliga att göra, timme ut och timme in. Och inte hände det särskilt mycket på mitt "territorium" heller, så mina dagar har gått ut på att titta på alla andra som jobbat med det roliga och önskat att jag fick vara med. Efter igår så tänkte jag "men imorgon kanske jag får hjälpa till. Chefen kanske delade upp det lite, så att jag tar det tråkiga första dagen och får hjälpa till andra, medan extrapersonalen som fick göra allt roligt första dagen sköter det andra imorgon.". Yeah right. Kommer till jobbet imorse, och vad ser man? Lilla Ino uppskriven på det tråkiga, hela dagen utom en timme. Tillåmed på min lunch stod jag uppskriven.
Nu låter det här kanske i larvigaste laget, men.. Utan detaljer säger det ju egentligen inte ett skit. Men det är sällan jag känt mig så värdelös och ouppskattad på mitt jobb, som jag gör för tillfället.
Hann knappt innanför dörren när jag kom hem innan allt brast.. och sen dess har jag gråtit, gråtit och gråtit. Jag har verkligen inte kunnat sluta. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen... Det här (och vissa andra småsaker) har verkligen påpverkat mig så sjukt mycket.
Jag mår skit, helt enkelt.
Kommentarer
Trackback